Inom mig k\u00e4nner jag ett behov att f\u00e5 skriva, f\u00e5 utveckla mitt skriftspr\u00e5k. K\u00e4nner att ju l\u00e4ngre jag kommer fr\u00e5n universitetstiden desto s\u00e4mre blir min f\u00f6rm\u00e5ga till skrift. Det finns s\u00e5 mycket h\u00e4rligt d\u00e4r ute som jag vill ta del av, att f\u00e5 lukta p\u00e5 det annorlunda. R\u00e4dslan \u00e4r stor att jag ska bli fast i arbetshjulet och tappar f\u00f6rm\u00e5gan till att \u00f6ppna d\u00f6rren till min kreativitet. L\u00e5ta h\u00e4nderna f\u00e5 arbeta och bara forma ting. N\u00e4r dagarna \u00e4r fulla l\u00e4ngtar jag till dagar med mer tid och n\u00e4r v\u00e4l tid finns \u00e4r energin slut. Det handlar s\u00e5 mycket mer \u00e4n att l\u00e5ta n\u00e5got vara, det k\u00e4nns som att ge upp en livsnerv. Det finns f\u00f6rs\u00f6k till att l\u00e4sa vid sidan om men de har de flesta ggr g\u00e5tt i st\u00f6pet, troligen f\u00f6r jag kommit in i kurser inom s\u00e5dant som \u00e4r bra att ha, inte s\u00e5dant som \u00e4r roligt att l\u00e4sa och l\u00e4ra sig. Mitt i allt k\u00e4nner jag mig som om jag st\u00e5r och betraktar livet ist\u00e4llet f\u00f6r att leva det, s\u00e5 galet, jag vill leva. Hur fasen lever man?<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Inom mig k\u00e4nner jag ett behov att f\u00e5 skriva, f\u00e5 utveckla mitt skriftspr\u00e5k. K\u00e4nner att ju l\u00e4ngre jag kommer fr\u00e5n universitetstiden desto s\u00e4mre blir min f\u00f6rm\u00e5ga till skrift. Det finns s\u00e5 mycket h\u00e4rligt d\u00e4r ute som jag vill ta del … Forts\u00e4tt l\u00e4sa