Under 2\u00a0(\u00e4r det redan 2 \u00e5r?) har jag l\u00e5nat min lillasysters ena hopph\u00e4st. Det blev s\u00e5 efter att det konstaterades att Galina har rej\u00e4la p\u00e5lagringar p\u00e5 hovleden i b\u00e5da fram\u00a0det ledde till en 12 veckors vila med promenader sista 4 veckorna. Hon blev behandlad tv\u00e5 ggr i och \u00e4r idag ”friskf\u00f6rklarad” det betyder att\u00a0hon vad h\u00e4ltfri och hon kan ridas och tr\u00e4nas men absolut inte p\u00e5 n\u00e5gon h\u00f6gre niv\u00e5. Det var lite som att hoppa ut \u00f6ver ett stup och inte k\u00e4nna att jag slutade falla. Det var tufft att inse att min \u00e4lskade r\u00f6dtott inte h\u00e5ller f\u00f6r den ridning jag ville. Jag red henne\u00a0hemma f\u00f6r at h\u00e5lla ig\u00e5ng henne och mig samtidigt som jag f\u00f6ljde med Hanna p\u00e5 hennes\u00a0tr\u00e4ningar tills hon en dag sa varf\u00f6r rider du inte Caruso?<\/p>\n
Jag v\u00e5gde inte ens hoppas att hon skulle fr\u00e5ga, Caruso \u00e4r Hannas \u00f6gonsten hennes \u00e4lskade bruna v\u00e4n. Det m\u00e4rks n\u00e4r Hanna hoppar upp och rider Caruso, de blir ett tillsammans, sv\u00e5rt att bryta ett s\u00e5dant band.<\/p>\n
Jag minns \u00e4n idag f\u00f6rsta Johantr\u00e4ningen ihop, jag har nog aldrig flinat s\u00e5 mycket som jag gjorde d\u00e5. Jag tror Hanna och Mamma flina lika mycket s\u00e5 jag har en ful ovana att prata h\u00f6gt n\u00e4r jag blir nerv\u00f6s n\u00e4r jag rider. \u00c4lskade underbara h\u00e4st vad du har ett hj\u00e4rta av guld, att f\u00e5 rida dig har gjort mig mer harmonisk och v\u00e5gar lita p\u00e5 min f\u00f6rm\u00e5ga. Jag \u00e4r s\u00e5 tacksam att Hanna den dagen erbj\u00f6d mig att rida hennes h\u00e4st. F\u00f6r n\u00e4r jag ser tillbaka p\u00e5 \u00e5ren som g\u00e5tt har vi b\u00f6rjat hitta tillbaka till en k\u00e4nsla som vi hade f\u00f6r v\u00e4ldigt l\u00e4nge sen d\u00e5 vi red tv\u00e5 andra h\u00e4star, d\u00e4r den ena\u00a0nu vandrar i h\u00e4sthimlen, fina Turban och den andra flyttade hem, \u00e4lskade Belinda. N\u00e4r ridningen verkligen var det roligaste p\u00e5 planeten.<\/p>\n
Idag klev jag upp f\u00f6r att rida ut innan jobbet, Caruso var pigg och lite laddad. Han var nog ocks\u00e5 sugen p\u00e5 att komma ut och r\u00f6ra p\u00e5 sig. Idag infann sig en k\u00e4nsla om frid n\u00e4r jag red,\u00a0att n\u00e4r jag rider Caruso kan jag lite andas och lita p\u00e5 honom. F\u00f6r n\u00e4r jag v\u00e4l red ut med Galina var det ofta laddat, hon trippade p\u00e5 t\u00e5rna, drog n\u00e4r vi galopperade och kunde explodera, det var en kamp varje g\u00e5ng. Caruso trivs ute, han \u00e4r tramsig men genuint sn\u00e4ll, han ger mig livsgl\u00e4dje och han ger mig en tid tillbaka jag trodde var borta. Tack \u00e4lskade Caruso f\u00f6r att du ger mig n\u00e5got som fattats mig.<\/p>\n
Ingen \u00e4r stark ensam, vi \u00e4r starka tillsammans <3<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Under 2\u00a0(\u00e4r det redan 2 \u00e5r?) har jag l\u00e5nat min lillasysters ena hopph\u00e4st. Det blev s\u00e5 efter att det konstaterades att Galina har rej\u00e4la p\u00e5lagringar p\u00e5 hovleden i b\u00e5da fram\u00a0det ledde till en 12 veckors vila med promenader sista 4 … Forts\u00e4tt l\u00e4sa