Som jag skrev i det här inlägget är min relation till mat ganska egen och emellanåt en hatkärlek eftersom jag måste ju ha mat sen ska ju vara bra mat som gör att kroppen mår bra och jag inte stoppar i mig massa onödig skit. Typ godis, glass, chips och sånt där som ät gott första tuggan sen äter man det bara för att det finns där…

Det var i januari som jag blev varse om hur jag misskötte mig själv och såg fotografier som fick mig att må illa. Att det var så långt gånget att jag inte kände igen mig själv i spegeln så som jag kände mig själv vara. Nu har det gått snart 10 månader sen jag bestämde mig och 5 månader sedan jag aktivt började springa och 1 månad sen jag började träna regelbundet på gymmet. Dessutom har jag lagt om min kost med färre smörgåsar och mer grönsaker. Utesluter kött när jag är ute på restaurang och försöker att peppa mig att inte äta godis. Det fungerar 90% av fallen men de resterande 10% har jag inte än fått kontroll på.

Vad har blivit resultatet? Alltså jag är ju inte piggare, ÄN! Det kanske kommer men jag har snart gått ner 5 kilo, jag orkar springa 6 km utan att få andnöd och kräkas. Jag börjar få ordning på mina hud som har varit ömsom fet och ömsom torr. Jag misstänker min kost påverkat detta en del.

Vad är min morot?
Jo jag anmälde mig till Göteborgsvarvet och det sporrar mig för att i maj 2014 ska jag vara en av dem som springer i 2,1 mil. För att den kunna tänka tillbaka på den intressanta resa det har varit fram tills dess.

Nästa morot?
Tjurruset så klart!! Nu jävlar ska jag fan i mig inte banga för nåt och varför inte ta det jävligaste!!