Jag har haft en tanke ett tag om att kanske köra en detoxkur. Alltså rensa lite i systemen för att verkligen ge mig själv en chans, då jag med väldigt stor risk drar runt på en massa skit i kroppen som jag borde rensat ut för länge sen. Jag har surfat lite och försöker hitta en variant som passa mig men det är lite klurig. Jag är ju intresserad av att köpa ett färdigt kitt på hälsokosten utan se om det finns andra vägar att gå.

har ni tips? eller borde jag lägga ner hela grejjen?

Sen hamnade jag på en blogg som drivs av en tjej som är väldigt kost-och träningsintresserad. Där hon pratar hon delvis pratar om mat och hur man borde träna för bästa effekt osv. Det som skrämmer mig med den här medvetenheten som blivit om mat och träning är hur mer utseende fixerat det blir. Bilder på rumpor, magar, armar och lår, inget fladder fläsk här inte. Jag blir kall i hela mig och skapar en uppfattning att det är så det ska vara att det ska vara tajt, att musklerna ska spela under skinnet och den enda stället där det ska finnas fett i någon form är brösten. För så klart ska ju brösten fortfarande vara runda och fina samtidigt som det ska vara fasta, inga hängpattar få existera….. Jag går ju bet fett bort på allt ovanför eftersom jag nog aldrig kommer att orka ge mig hän på det sättet utan jag vill bara hitta en balans där jag lever ett mer balanserat liv där jag slipper känna mig som en påse skit för att jag inte lever upp till mina krav som jag tar till mig.

Senast igår fick jag stålsätta mig när jag skulle prova ut jeans, att först leta i högen där det nästan bara existerar ministorlekar där inte ens hälften av min rumpa får plats kan vara ganska knäckande. Tillslut hittade min storlek längst ner i högen och när jag väl var i provrummet drar jag smidigt på mig byxorna och känner hut bra de passar, både om låren och rumpan. Jag tittade i spegeln och se ja där står jag i ett par ljusajeans och där fick jag sätta punkt för tankarna. Att inte låta linan löpa ut gör att jag mår bättre och inte nervärderar mig mer utan ser på mig själv i en gladare ton.

Jag är underbart normal helt enkelt och det är något jag får lära mig leva med.