Känslan som uppstår när du saknar någon väldigt hårt, där du samtidigt ägnar en tanke åt att den personen som dig saknas inte ämnar att fundera på dig ens ibland. Ett smärtsamt uppvaknande och sorgsna tankar. En lyckad dag som fallerar. Du ångrar att du ens lät dig själv att tänka på denne för du vet hur svart hjärtat blir efteråt.
🙁
*kramar om hårt* <3 <3 <3