Idag är jag ledig och har Brummel på besök, han ligger som en liten bulle i soffan medan jag fixar i vardagsrummet, åter igen har det rummet fått hamna på kant. Jag har aldrig lagt så mkt tid att det känts färdigt men nu har jag hittat en möblering jag och Brummel trivs med. Märks super tydligt för då hoppar han själv upp i soffan och somnar ❤️
Dagen till ära kom tavlan från mormor upp och dessa underbara ljusstakar upp på väggen
Det här året har jag lovat mig själv att göra sådant som känns viktigt för mig oavsett om det är långt bort, obekvämt eller egentligen inte finns tid. Jag har levt så många gånger efter andras tankar och övertyganden. Det har varit sjukt enkelt att kliva in bakom någon annan och trampa deras stig men nu är det slut och har därför det här halvåret handlat annorlunda och känner hur jag växer i mig själv men jag vill mer, jag vill göra mer så jag ser med nyfikna ögon på vad jag kommer hitta på det här halvåret.
För er som läser och känner er träffade av de ord som kommer nu, fyll dem genom varenda cell för jag menar det så hårt. – Tack för att just du ger mig din tid och jag får ge min tid till dig. Ni betyder väldigt mycket för mig och jag är så tacksam för er!
Det är torsdag och jag har lite sovmorgon innan jobbet drar igång, idag fylls jag av sådan tacksamhet. Helt galet hur kroppen bara fylls av ett sakta lyckorus. Lite om sodapops, poppar det runt i kroppen. Jag jobbar stenhårt för att landa i att just nu är allt faktiskt helt underbart. Så just nu, njuter jag för fulla muggar
som liten avskydde jag pioner just för att myrorna alltid invaderade dem men nu ruskar jag blommorna lätt och ställer dem i en vas, för jag älskar dem som det gör ont i mig. Hur kan jag ha avskytt dem så?