I söndags så lyckades jag med ett av mina delmål inför göteborgsvarvet, jag och Heléne snörade på oss löpardojjorna och bästa musiken i öronen och tillsammans sprang vi milen på 1 h 7 minuter med blandad uppförsbacke och nedförsbacke.
Jag är sjukt stolt över mig själv att jag tagit mig i kragen och lyckats, om 2 veckor ger vi oss på det igen!
okej jag föll för trycket och har också ett instagramkonto ladymirabell, du hittar mest bilder på mina och brummels morgonpromenader. inget mer upphetsande än så 🙂
Ifall du vill kika så är du välkommen annars skepp O hoj för nu ska jag åka och klippa mig!
Igår tog jag ytterligare ett kort på mig innan en löprunda för att jag skulle kunna se om det är någon skillnad.
Det här är jag i början av juni, har då hållt på i ca 1 månad med löpning
Och så här ser jag ut nu efter 5 månaders löpning och ja jag ser en skillnad. En annan skillnad är att på det första kortet klarade jag knappt av att springa 2,5 km utan att andas ur lungorna medans den nedre är precis innan jag klarar 7 km på 42 minuter. Jag är stolt över utvecklingen. Mina knän håller, fotlederna funkar och än så länge gör inte fötterna ont (efter många besök av hästars hovar på ovansidan ger en del men helt enkelt)
på söndag ska jag och Heléne köra milen, jag är förväntansfull!
Sen tänkte jag nog trycka en texta på tröjan jag ska ha på göteborgsvarvet, något i stil med FUCK FLUFF!! eller ja jag vet inte men någonting iafl
Våren och hösten är de årstider jag är absolut mest förälskad i, luften är hög, träden får nya fäger, solen känns mer välkomnad än någonson och jag får en sån där pirrande känsla i magen. Det spritter lite i mig varje gång jag bara sitter och tänker på vad fantastikt det är där ute. Dessutom tog jag reda på hur många semester dagar jag har och det visade sig att det var hela sju stycken. Inom ganska snar framtid kommer jag ta höstledigt för att hinna med lite projekt som jag VELAT GÖRA SJUKT länge men jag är för lat för att komma igång men snart så kanske jag kan påbörja något av dem
Vad är tänker du på just nu?
Att godis inte är nyttig och att sötsuget borde gå och lägga sig någonstans
Har du uppdaterat något?
Ja min garderob med en Zebrarandig klänning som jag impulsköpte på VeroModa
Om du tittar till vänster vad ser du då?
En av brummels leksaker, en röd elefant
Vad händer ikväll?
Gå och mikroträna på gymmet innan jag ska ta ton med tanterna i Husaby
Vad bakade du sist?
Lussekatter *mums*
Vilken låt gick senast på spotify?
Såpbubblor med snook
Händer det något i helgen?
På fredag tar jag och syrran bilen till götet för att gå på spex med resten av familjen för att sedan gå på kalas och sjunga oss hesa. Lördagen smyckas med födelsedagsfirande för vi firar lillsyrran en dag tidigare med tårtbuffé för att sedan på söndagen krypa ner i soffan med raggsockar, en massa te och david Eddings. Helgen fulländad!
Alltså hallå och ett ursäkt innan jag ens öppnas kakluckan för att säga det jag just nu tänker på men jag kan emellanåt bli lite avis på de som kan vara vakna länge, långt in på natten. De sitter och filar på en vacker text eller spelar på sin konsoll eller bakar bröd som inte får plats i frysen. Alltså jag vill ha ork att ställa mig och baka de där bullarna eller sy den där klänningen så där efter jag gjort stallet och druckit min kopp te… men nej jag har sällan energi till det utan stupar i säng så fort brummel ger mig blicken och vi går och grisar under täcket men varför vill jag då så gärna hänga uppe på nätterna?
Kan hända att jag skulle vilja använda mina timmar annorlunda men en sak jag vet inte om jag egentligen tycker att det är värt att byta bort min sömn till 13 plåtar bullar jämt men kanske någongång…
Nu kryper jag till kojs och tänkte bara önska er alla en God natt!
Själv somnar jag nog inom några minuter då ögonen inte vill hålla sig öppna.
Natti Natti!
Som jag skrev i det här inlägget är min relation till mat ganska egen och emellanåt en hatkärlek eftersom jag måste ju ha mat sen ska ju vara bra mat som gör att kroppen mår bra och jag inte stoppar i mig massa onödig skit. Typ godis, glass, chips och sånt där som ät gott första tuggan sen äter man det bara för att det finns där…
Det var i januari som jag blev varse om hur jag misskötte mig själv och såg fotografier som fick mig att må illa. Att det var så långt gånget att jag inte kände igen mig själv i spegeln så som jag kände mig själv vara. Nu har det gått snart 10 månader sen jag bestämde mig och 5 månader sedan jag aktivt började springa och 1 månad sen jag började träna regelbundet på gymmet. Dessutom har jag lagt om min kost med färre smörgåsar och mer grönsaker. Utesluter kött när jag är ute på restaurang och försöker att peppa mig att inte äta godis. Det fungerar 90% av fallen men de resterande 10% har jag inte än fått kontroll på.
Vad har blivit resultatet? Alltså jag är ju inte piggare, ÄN! Det kanske kommer men jag har snart gått ner 5 kilo, jag orkar springa 6 km utan att få andnöd och kräkas. Jag börjar få ordning på mina hud som har varit ömsom fet och ömsom torr. Jag misstänker min kost påverkat detta en del.
Vad är min morot?
Jo jag anmälde mig till Göteborgsvarvet och det sporrar mig för att i maj 2014 ska jag vara en av dem som springer i 2,1 mil. För att den kunna tänka tillbaka på den intressanta resa det har varit fram tills dess.
Nästa morot?
Tjurruset så klart!! Nu jävlar ska jag fan i mig inte banga för nåt och varför inte ta det jävligaste!!
