Hur går det för mig då?

pic20140731083912
(bilden till vänster visar hur jag ser ut nu och bilden till höger hur jag såg ut för 3 månader)
Just nu går det lite trögt, jag slarvar med maten och träningen. Träningen blev lidande pga en mycket långvarig förkylning, förkylningen höll i sig i tre veckor!!
I förrgår var första gången på 4 veckor som jag sprang en runda, visserligen på bara 2.2 km men ändå, äntligen har jag kommit igång igen och jag ska ta tag i maten, för nu kan jag inte slarva mer.

Dessutom körde jag ett pass med min app Wrkout HIIT, det var ett 4 min pass där jag körde 20s med en övning, vila 10s och körde nästa. Till min förvåning så har jag idag träningsvärk och jag kommer absolut anvädnda den här appen igen

Hur går det med Galina?

Det var ett tag sedan jag ens nämde något om Galinas tillvaro, det är nu 1 år sedan som jag fick konstaterat att Galina hade svåra pålagringar på hovleden, båda fram, vilket gjorde att hon hade svåra inflammationer. Galina blev behandlad med Cortison och tuppkam två gånger i vänster fram och en gång i höger. Hon vilade i exakt 3 månader från all ridning. Från att ha ridit 5-6 dagar i veckan till noll, jag trodde att Galina skulle gå i taket men hon tog verkligen sin vila med ro, förutom när vi bytte täcken. Då hatade hon oss verkligen.

Jag har under tiden låtit Galina bli behandlad av Charlotta Lindgren pga svåra låsningar i bakdelen samt bogen. Vi har träffat henne 3 gånger och ska nu snart i på den 4:e. Charlotta har ett yrke som jag drömmer om, att få vårda och rehabilitera hästar på det sättet hon gör, skulle för mig vara en dröm.

I fredags tränade jag för Eva-Karin Oscarsson, allt stämde bra förutom ett bakben, vilket kan vara min ridnings fel, jag har fått massa läxor som skall göra inför vårt nästa pass i oktober.

Jag har under sommaren ridit Galina max 4 dagar i veckan i nästan bara skritt, ev 1 dag med mer jobb, allt för att stärka hennes muskler. Hösten ser ut att bli likadan, så håll tummarna att min prinsessa får lov att vara helt frisk nästa år.

*

När hjärtat bryts och du vet inte hur du ska laga det? Du famlar och springer samtidigt, varför stanna för då kommer känslorna. Tystnaden gör dig bara påmind om vad som kommer att ske, den eviga vilan. Mörker flyr du, det går inte att vara ensam, fast du vill vara ensam. Ensam med din klump i halsen och gråten. Den förbannade gråten som aldrig vill sina, den finns där som ett lock över livet.

Du vill skratta åt livet som ska vara det enda du har, det enda att leva för, ett utav det du ska glädjas av, ett liv kantat av mörker och klumpar i bröstet. Döden blir aldrig så påmind för en själv när den bankar på någon annans dörr.

Det känns som om döden grinar dig illa i ansiktet, ler med sin avsky mot dig men ändå måste du välkomna den. För vad kan du annars göra, ingen kan välja bort döden. Det är den enda skugga du aldrig kan få att försvinna.