Alltså min ångest har jag fått lägga på hyllan för i onsdags skrev jag på papper för att köpa min alldeles egna lägenhet. Det har varit sjukt jobbiga veckor med önskan och förhoppningar och trodde faktiskt att när jag väl vann en lägenhet skulle jag jubla, göra dansmoves och hopsasteg hela vägen hem… reaktionen uteblev för jag blev så förvånad och luften gick lite ur mig. Satt på en stol i 5 minuter stirrandes på sms:et från mäklaren innan jag ens kunden förmedla vad som hänt till Gustav.

Åh vad jag ältade hur vidare jag skulle står kvar vid budet eller leta vidare, mammas enda råd sov på saken och det gjorde jag. Efter en god natts sömn bestämde jag mig att jag tar den!!! Så nu i onsdags skrevs alla papper och igår betalades handpenningen så den 25/11 får jag nycklarna till min helt egna lägenhet <3

I lördags tänkte jag att jag skulle ta och se en klassiker -Svindlande Höjder, det ska enligt en skara av människor vara en riktigt sevärd film. Början var mest tystnad och vyer av vacker natur, en del prygel av en stackars mörkhyad kille plus en del rasism. Jag tänker att den blir nog bättre. Nu börjar jag spola i filen för att se om det händer något jo faktiskt en dör och det blir lite mer prygel… och lite udda kärleksförklaringar men okej. Det går en halvtimme till och jag söker upp wikipediasidan för att läsa handlingen och inser att på det stora hela är det en film i sorgens och lidandets tecken. Nu bestämde jag mig för att stänga av och la mitt fokus på att baka färdigt en sats kanelhjärtan. Det föresten är en sjukt god småkaka, lite pilligt men väldigt goda.

Ska se till att lägga upp både bild och recept men nu är det dags att väcka Brummel för att åka väg till jobbet.

Att bygga mål är viktigt för att ta sig framåt i livet och utvecklingen därför har jag sakta men säkert bygga upp olika målbilder som jag vill uppnå i livet och en utav dem är att jag vill äga en Porsche Cayenne, en vit. När jag blundar ser jag min vita Porsche framför min hästtransport körandes. Det här är en dröm som smugits in i mitt inre och en dag ska jag hålla nyckeln till min egna Porsche Cayenne <3

Jag har världens sämsta vinnarskalle, det kan de flesta erkänna som känner mig väl. Jag blir verkligen jätte sur och otrevlig om jag låter min vinnarskalle ta för stor plats, det gör att jag låter bli att spela spel som jag har stor chans att förlora. Sällskapsspel är INTE min grej men jag räknar gärna poäng och hejar på andra då slipper jag själv hamna i hetluften och riskera att få det där lilla adrenalinpåslaget när spelet är igång.

Just nu håller jag på att försöka köpa mig en lägenhet, har förlorat 2 budgivningar och humöret har gått i en rejäl bergOdal bana från pepp som tusen till att bara vilja gräva ner sig under en stubbe. Det finns inga ord som hjälper utan det handlar väl bara om att härda ut… fast nu just idag och igår vill jag ge upp.
Under budgivningens gång är jag helt uppe i varv och njuter av vad adrenalinet och stressen gör med mig kropp men nu efter två förluster har den härliga känslan i kroppen försvunnit och byts ut till en tomhet.
Jag vill att det ska vara över nu jag vill inte hålla på så här, jag vill vinna min budgivning få ett eget boende så jag få kliva av mitt stand by och återgå till play….

Dagarna går i ett rasande tempo en annan hinner inte riktigt reflektera över vad som egentligen sker. Det är nu stunden innan ögonen faller ihop då kommer tankarna och känslorna.. vissa motas undan lite extra medan andra välkomnas.

Ikväll tänker jag somna snabbt och lämna tankarna till drömmarna, ikväll vill jag inte ligga och fundera så natti natti lovelies

Jag har större delen utav mitt liv handlat ganska planlöst utan mer låtit känslorna bestämma hur saker och ting ska väljas och struktureras. Impulshandlingar har avlöst varandra och lite på tur blitt rätt bra fram tills kanske 3 år sen då jag satte livet på stand by och väntade… alltså vad väntade jag på?

Jo en plan, att jag skulle sätta mig ner och göra en plan och skriva ner drömmar, visioner och mål men nä jag väntade på att det löser sig efterhand. Jag kan bara meddela att sånt händer bara på film och i böcker,i verkligheten är det hårt arbete och planering som ger utdelning och så klart lite tur men tur har inte störst vikt.

Under några veckors tid har jag byggt mig en grund till en plan och satt den till verket. Idag gör jag fler medvetna val vilket resulterat i vinst på flera plan ?

Jag har hittat nya inspirationskällor som pushar mig framåt, har slutat tycka synd om min situation och har börjat agera ??

Väldigt enkla steg men det tog tid för mig att förstå vad jag höll på med… okej några få veckor har gått jag kan inte ropa hej än men jag känner lugn inför framtiden ?